Translate

torsdag 13 juni 2013

Mitt i packningen

Jag är hundvakt hela veckan och ska jag vara ärlig så har jag inte gjort alls mycket under alla dessa dagar. Idag började jag packa på riktigt, när mamma och pappa kommit hem förstås. För att ha Milou som springer i hasorna och biter i allt man råkar bära länge ner än höfthöjd, går inte att ha när man noggrant och väl ska försöka åstadkomma en riktigt välplanerad packning. Men han är en underbar och snäll hund. Jag får sova till halv tio på morgonen, och så går vi ut på en snabbtur och sen slappar vi i soffan i någon timme. Jag kan lämna honom 1,5-2 timmar och då stänger jag in honom i hans bur. Och det låter kanske grymt, men hans bur är hans plats och trygghet. Dit går han direkt han blir rädd eller trött.

Packningen då? Jag är förbryllad över mitt eget lugn. Imorgon ska allting vara färdigt och jag har inte ens ett handbagage att packa i än. Klädvalen har varit tuffa och jag måste nog banta dem en del. Jag har prioriterat inte för korta klänningar som är svala i materialet. Jag vill absolut inte vara orespektabel eller så, och komma i för kort eller för urringat. Det ska vara snyggt, elegant och praktiskt. Det ska ju tydligen vara enormt fuktigt och varmt i Korea, så bomullsplagg känns ganska bortkastade. I mitten av resan ska vi få tvätta, så jag har kläder med mig för drygt en vecka. 

Och skorna då? Oj oj så svårt. Alla tjejer har väl mer eller mindre skomani. Däribland jag. Jag tog med mina snygga träningsskor som jag både kan vandra med, träna i, gå på stan i, osv. Allvädersskor. Men de kan man ju inte ha på en lite finare tillställning, eller när man ska ut på middag på kvällen. Så jag tog även med ett par finare platta sandaler. Och så foppatofflor... Hehe. De ska jag naturligtvis inte bära ute. Jag kan ha dem när jag ska duscha (tydligen finns inga duschdraperier där borta och golven blir superhala, så man MÅSTE ha badskor. Under tidigare år hade en deltagare på resan inte följt detta råd och hamnat på sjukhus, då hon halkat och slagit sig), när jag ska bada (jag har lite fobi mot att gå på sjö/havsbottnar), som inneskor, osv. 

Men sen skulle jag ju vilja ha ett par högklackade. Men det känns inte så värt. De väger mycket, tar plats och jag kan bara ha dem enstaka gånger då vi inte ska gå så långt och jag vill klä upp mig. Men två par skor?! Det är ju för lite. Vart tog alla mina funktionella men snygga skor vägen? Detta är priset man får betala för att man flyttar hem under sommaren. Halva garderoben här, halva där.

Skämt å sido. Packningskaoset och skoproblemen ska inte behöva ta upp all plats här. Om två dagar åker jag. Det känns helt sjukt. Vart tog tiden vägen? Nyss var det över 100 dagar kvar. 

På bilden ser ni tiderna som jag skrivit ner till mamma och pappa. Så att de ska veta när de kan förvänta sig att jag ska höra av mig efter landning. Och så att de inte ringer när det är natt i Korea, eller så. Tiderna är skrivna efter svensk tid. 

19:25 söndagen den sista juli landar jag (förhoppningsvis) och dagen efter börjar jag jobba. Vilka kontraster alltså.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar